Hjälpmedel:

Broby bro

Vid eller i närheten av Broby bo står sex runstenar. Tre av dem, en hel sten och två fragment, står på en liten ås vid en p-plats strax intill bron. Tre andra stenar, som tidigare stått vid bron, har måst flyttas till en hage 150 meter ned längs ån. Fyra av stenarna kan genom inskrifterna knytas till stormannen Jarlabankes släkt. Jarlabankes farmor Estrid nämns på två av stenarna vid Broby bro. På en av dem heter det: "Estrid lät resa stenar efter Östen, sin man, som drog till Jerusalem och dog borta i Grekland."

På pilgrimsfärd

Runstenen är troligen rest någon gång mellan 1030 och 1050. Östen, och kanske också Estrid själv, hade givit sig iväg på pilgrimsfärd till Kristi grav men Östen hade aldrig återvänt.

Genom en annan runsten vet vi att Estrid föddes på Snåttsta i nuvarande Vallentuna kommun. Genom runinskrifterna kan vi säga att hon levde omkring 1020-1080. Olof skötkonung, Sveriges förste kristne kung, började regera omkring 995 och hans drottning hette Estrid som var en furstedotter från det västslaviska riket Mecklenburg vid södra östersjökusten. Kanske döptes Estrid på Snåttsta efter henne?

Med Östen fick Estrid barnen Gag, Ingefast och Östen. Gag dog ung och Östen och Estrid reste sin första runsten efter honom. Efter en tid som änka gifte Estrid om sig med Ingvar i Harg. Med honom fick hon tre söner, däribland Jarlabanke. När också Ingvar dog återvände Estrid till Täbybygden och levde tillsammans med sina barn och barnbarn där.

Estrids grav

Vid en arkeologisk utgrävning vid Broby bro 1995 påträffades omedelbart norr och öster om bron en grav som sannolikt är Estrids. Hennes skelett var välbevarat och en undersökning visade att hon på sin ålders höst blivit krum och fått inflammation i tänderna. Vid något tillfälle hade hon ramlat så olyckligt att hon brutit armen. Hon var lagd i en kista, gjord av en urholkad stock, och låg på kristet vis med huvudet i väster.

Med kristendomen upphörde sederna att bränna de döda och att lägga med olika slags föremål i graven. Men ibland upptäcker arkeologer att man av någon anledning gjort undantag från de nya reglerna. De föremål som Estrids efterlevande lät följa henne i graven kan därför ha haft en mycket stark symbolisk betydelse för släkten.

Mynt och vikter

I Estrids grav låg ett ca 20 x 10 cm stort skrin, snickrat i lind, med lås och nyckel. Inne i skrinet låg två silvermynt och tre vikter, föremål som symboliserar hennes välbärgade släkt. Ett av mynten gick att identifiera. Det hade präglats i Basel i nuvarande Schweiz någon gång mellan 1025 och 1040 e. Kr. I skrinet fanns också en liten silverring som använts att stänga till en tygpåse med. Bredvid skrinet låg en kniv.

Intill Estrids grav påträffades en barngrav som har tolkats som Östens och Estrids först avlidne son, Gag.

Att gravar från denna tid går att identifiera med till namnet kända personer är mycket ovanligt. Men tack vare den information som finns på runstenarna i närheten, som är samtida med gravarna, går det att sannolikt att göra i Estrids och Gags fall.

Runstenarna vid Broby bro

(De tre stenarna i hagen vid ån)
U135. Runsten, ljus granit.
Tillhör stilgrupp Pr2 som dateras till ca 1020-1050 e Kr. Korsmärkt.
Dubbelmonument tillsammans med U136.
Samma ristare som gjort U136.

Ingefast och Östen och Sven lät resa dessa stenar efter Östen, sin fader, och de gjorde denna bro och denna hög.

Stenen stod ursprungligen vid bron men är tillsammans med U136 och U137 flyttad till en plats ca 150 meter norrut, öster om Karbyån. Inga spår finns längre av den hög som nämns men gamla kartor visar att den fanns kvar ännu på 1700-talet.

U136. Runsten, gråsvart/brun stenart.
Tillhör stilgrupp Pr2 som dateras till ca 1020-1050 e Kr. Korsmärkt.
Dubbelmonument tillsammans med U135.
Samma ristare som gjort U135.

Estrid lät resa dessa stenar efter Östen, sin man, som drog till Jerusalem och dog borta i Grekland.

Stenen stod ursprungligen vid bron men är tillsammans med U135 och U137 flyttad till en plats ca 150 meter norrut.

Detta är en av två kända svenska runristningar som nämner pilgrimsfärder till Jerusalem, och den enda bevarade. "Grekland" på runstenen syftar på det östromerska riket som också omfattade södra Italien. Huvudstad var Konstantinopel, dagens turkiska Istanbul, vid denna tid världens största kristna stad med hundratusentals invånare. Hur Östen dog får vi aldrig reda på inte heller vet vi om det var på resan till eller från Jerusalem.

De två runstenarna U135 och U136 har tillsammans med den hög som nämns på 136 utgjort ett minnesmonument över Östen.

U137. Runsten, granit.
Tillhör stilgrupp Pr2 som dateras till ca 1020-1050 e Kr. Korsmärkt.

Östen och Estrid reste stenarna efter Gag (?), sin son.

Gag är antagligen Östens och Estrids förstfödde, tidigt döde son. Stenen U137 är äldre än U135 och U136. Stenen stod ursprungligen vid bron men är tillsammans med U135 och U136 flyttad till en plats ca 150 meter norrut.

De tre stenarna nordost om bron
U151. Runsten, röd granit.
Tillhör stilgrupp Pr3-Pr4 (ca 1050-1100 e Kr). Korsmärkt. Något skadad upptill.

Torbjörn och Ingetora lät resa denna sten efter Igul, sin fader, och ärenvi efter sin man och efter...

Stenen är, liksom runstensfragmenten U139 och U140, flyttad till en plats 10 m öster om p-platsen vid bron, söder om vägen.

U139. Fragment av runsten, ljusgrå granit.
Tillhör stilgrupp Pr2 som dateras till ca 1020-1050 e Kr.

...ristade runorna...(Gud) hjälpe hans (ande).

Fragmentet är, liksom runstenen U151 och fragmentet U140, flyttat till en plats 20 m V om p-platsen vid bron.

U140. Fragment av runsten, granit.
Inte stildaterat.

Jarlabanke... Han dog i Grekland.

Fragmentet är, liksom runstenen U151 och fragmentet U139, flyttat till en plats 20 m V om p-platsen vid bron.

Sidan uppdaterad den 18 januari 2017